Kajsa

Bor i ett nybyggt hus i Akkavare. Nybliven mamma till N. Tre hästar, en sheltietik och Tobbe! ❤

Oro

Jag vet inte varför men jag har börjat bli lite orolig (kanske är det lite ångest också) över midsommar... 

Det var alltså midsommar förra året Nils blev jättesjuk. Vi sökte vård i Arvidsjaur på midsommarafton men blev hemskickade och sen dagen efter tog vi bilen och åkte till Sunderby sjukhus på eget intiativ! Tack och lov för det! 

Jag vet en sak och det är att jag INTE vill vara hemma på midsommar. Förra året var vi hemma och mamma och pappa var här. Svärmor och svärfar skulle också komma men eftersom att Nils bara hysteriskt skrek så avbokade vi det. Jag tror att jag är rädd för midsommarafton. Jag är rädd för att det ska hända igen. Jag är rädd för att minnena är så starka att det kommer att komma över mig som en sorg. 

Härliga dag.

Allt började med natten till idag. Vi sov sjukt oroligt, både N och jag. Vi vaknade tusenmiljoner gånger men somnade om fort. Tackolov. 

 Vi försökte ta sovmorgon. N sov trots att Tobbes väckare ringde tre gånger (Tobbe snozar alltid). Jag var strategisk och tänkte att jag skickar ett meddelande till Tobbe att "jag och N fixar hästarna själva, du kan fara" då får vi garanterat sova vidare och det skulle bli min FÖRSTA sovmorgon sen N föddes! Jag kände lyckan. Den varade dock i två minuter när T kom upp ialla fall och knuffade i mig att jag var tvungen att vakna. Han hade såklart inte sett mitt sms. I samma veva kom hund-flocken rusandes upp för trappen och in i sovrummet som värsta elefanthjorden. Japp. Det var den sovmorgonen. N vaknade. 

Sedan fortskred förmiddagen utan några som helst problem.. not. När T åkt på jobbet och jag och N käkat frukost satte jag N i sin gå-stol så att jag kunde byta Sallys bandage (det ska göras en gång om dagen). I en jädrans stress fick jag byta då mr. Gnällspik skriker och klagar under hela tiden jag bryr mig om Sally. Svetten rinner i pannan, men jag är snabb som tusan och bra blir det. Jag räddar gnällspiken från den där absolut supertråkiga gå-stolen. Vi leker lite på golvet, kramas, tränar på att stå/gå mm. Mr gnällspik finns fortfarande där och det klagas och klagas. Då provar jag att söva N på soffan. Gick inte. Leker en stund till, N gnäller. Provar söva. Gick inte. 
Byter blöja, grejar, leker, gnäller. Tillslut orkade min hjärna inte ta emot mer gnäll. Sista hoppet var barnvagnen. 
Ut i snö-storm med gnällspiken i barnvagnen, promenerar i 45 min. Gnällspiken sover. Halleluja! 

Kommer in genom dörren. Sally har bitit på bandaget som jag nyss bytt och slitit i det så att det skjutsat ner. Aaaarghh. Byter bandage på Sally ytterligare en gång och håller förmaningstal att hon ska ge fan i bandaget!!

Sen har dagen flytit på lite bättre. 

Dyrgripen Sally

Idag blev det en oplanerad tripp till djurkliniken i Öjebyn. Imorse fann jag ett skavsår på insidan benet från gipset. Då blev det bråttom till kliniken för att öppna upp och kolla så allt såg bra ut. Det gjorde det, tack och lov! 


Idag tog de stygnen och satt ett "mjukare" gips än förra gången. Duktiga Sally!